
Eftermiddagen tillbringade han med att sova, i princip hela tiden. Bebisar gör tydligen så ibland när de varit med om ett trauma. För mig som inte är bortskämd med att han sover så mycket på dagen hade det givetvis varit ett gyllene tillfälle att få lite saker gjorda... Blev det så? Näe, såklart inte... Det var så mysigt med sovande bebis i famnen så jag satt framför datorn istället

Nu ligger han på pappas tjocka mage, som vanligt på kvällarna...
Hade velat försöka få lite ordning på nattningsrutinerna... Men å andra sidan känns det inte så meningsfullt så länge han har magen att brottas med...

Hoppas hoppas hoppas att det snart vänder! Tänkte satsa på lite sådana rutiner i slutet på månaden när han är 4 månader... Håll tummarna för att magen har gett med sig då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar